حشمت خانم
I.
jag kommer ihåg din bönematta
sträv mot mina fötter
ditt radband i min hand
gröna kulor slog mot varandra
den kalla mohren på min handflata
mot min panna
ett barns lekar
det enda svala i sommarhettan
alla dessa år och ändå
minns jag inte ditt hår
*
II.
grenar tyngs ned av mogna, mjuka frukter
jag plockar dem i skydd av mörkret, i midnatten
letar sig mina händer fram mellan löv
drar i en persika här
ett körsbär
en len nektarin
lindar in dem i det sträva tyget
*
III.
hon finns
jag är säker på det
jag kan se henne
inlindad
på väg ner i jorden
tyget täcker hennes ögon
du har förblindat henne
hur ska hon hitta sin väg till himlen
*
IV.
du är mer än ett minne nu
en bild, en sekvens sekunder
du är ett pärlhalsband
du är radband efter radband,
kulor som slår mot varandra
du är en sjal jag har gömt
du är svaret på frågorna
du är språket som fastnat i min hals
du är huset som inte längre finns
du färgar varje minne jag har
av staden jag inte sett på flera år
du är den jag aldrig fick se igen
*
V.
jag kallar på gud och
hör ditt namn
/
JAG KALLAR PÅ GUD OCH
HÖR DITT NAMN
VI.
genom ljuset
ser jag dig
du är omringad av mörker
vart är du?
vart är du
varför har du lämnat mig utan ett hem
varför har du gett dig av utan
varför gav du mig aldrig svaren
varför fick jag inte säga att jag älskade dig
du är delen av mig som är borta
du är den jag saknar
om jag hade kunnat ge dig tid
om jag hade kunnat ge dig plats
*
VII.
JAG SKA MINNAS DIG
när jag återvänder
till fruktträdgårdar vars träds grenar
tyngs ned av mogna frukter
som är lena mot mina fingrar
till blommande rosor
och möss som stjäl dem från mig
i en varm taxi
till ett annat språk jag har lämnat
ett språk som är främmande i min mun
till lukten av bensin och föroreningar
JAG SKA MINNAS DIG
varje gång jag dricker
chai shirin så sött att
det blir hål i mina tänder
varje gång jag äter noon sangak
blandar grädde med honung
varje gång maman gör abgoosht
varje gång vi sätter oss ner för att dela på maten
JAG SKA MINNAS DIG
i din tro
i varje bön jag ber
när jag kallar på gud
kallar jag på dig med
*
VIII.
JAG SKA MINNAS DIG
DEN DAG JAG KOMMER HEM IGEN
Niko Erfani (f. 2000) är poet uppvuxen i Stockholm. Hon har tidigare studerat vid Biskops-Arnös författarskola och sitter för närvarande i redaktionen för tidskriften Ponton. Hon debuterade tidigare i år med diktsamlingen varv.